Chokladbloggen

Choklad handlar inte om liv eller död – det är viktigare

Gästrecension: William Curley

En läsare vid namn Anna (utan blogg) mailade oss och berättade om sin upplevelse av William Curley-chokladen som hon beställt för ett tag sedan. Hon skickade till och med med en recension som vi fick lov att publicera så here goes första gästrecensionen: William Curley choklad!

När det gällde Curleys cocos-choklad förväntade jag mig nog någonting som påminde mig om bountys mörka version fast lyxigare. Första tuggan gjorde mig något besviken, var det här allt? Första intrycket var ljummet, det smakade ju exakt som bounty.

Andra tuggan ändrade min åsikt. Nu började jag sakta ned och verkligen känna smaken. Chokladen smakade verkligen choklad och inte som någon massproducerad sockerchock. I vanliga fall är jag inte särskilt förtjust i mörk choklad, men chokladen i den här biten var verkligen god. Kakaosmaken är framträdande. Fyllningen var också vass, aningen krämigare än vanlig bounty och med vit choklad som inte smakar så extremt mycket men ändå balanserar smaken så att cocosen inte helt tar överhanden. Förbaskat god men så väldigt liten i förhållande till priset. Betyget hamnar på 8/10.

En lyxigare variant av bounty och om William Curleys choklad började säljas i Sverige hade den definitivt åkt ned i korgen.

Sea Salt Caramel Bar

Det här var nog chokladen jag hade absolute högst förväntningar på då den prisbelönats av chokladakademin och dessutom ser helt ljuvlig ut. Jag är inte någon större fantast när det gäller havssalt i choklad, det funkar i vissa fall och i andra fall är det katastrof.
Innan jag kommenterar smaken måste jag bara kommentera utseendet. Detta är nog den vackraste chokladen jag sett i hela mitt liv. Mot för cocoschokladen, som levererades i en tråkig genomskinlig plastpåse, anlände denna i en svart förpackning dekorerad med förgyllda löv. När jag öppnade den låg chokladen inlindad i guldpapper vilket fick den att påminna om en liten guldtacka. Lyxfaktorn kändes hög! Chokladen själv påminner med sitt mönster om en trädstam och jag älskar det.

Smaken då? Efter första tuggan tänkte jag det här har jag smakat förr. Karamellfyllningen smakar exakt som flytande Werthers original. Särskilt mycket salt känner jag inte. Chokladen är mörk och kakaosmaken tydlig. Chokladen är ganska tjock vilket gjorde den lite klumpig att äta eftersom man fick bita hårt vilket gjorde hela proceduren rätt kladdig. Rekommenderas att äta själv hemma och inte bland folk eftersom det kan bli ganska kladdigt.

Det totala intrycket var gott men Wertherssmaken gjorde mig lite perplex när jag första kände den då jag förväntat mig något helt annat. Den levde kanske inte helt upp till mina förväntningar men utseendet var så vackert att jag hade velat köpa den bara därför. Betyg 7.5/10 när det gäller smaken. Utseendet 10/10.

Chocolate Caramel Mou


Vacker förpackning likt karamell- och havssaltchokladen men chokladen i sig är inte lika vacker. Här hade jag nog förväntat mig något som påminde om mars men där var jag helt ute och cyklade. Även här var det någonting bekant över smaken. Fyllningen påminner om någon slags chokladig seg knäck och var ganska god. Jag rekommenderar den här chokladen för dem som verkligen gillar en chokladig smak. Det behövs inte särskilt många tuggor för att stilla chokladsuget. Det var gott, väldigt gott för att vara mörk choklad om jag ska vara ärlig, men ingenting jag skulle köpa igen eftersom min smak går mer mot mjölkchokladhållet och gillar fyllningar som återfinns i plopp, center och mars. Min smak går nog mer åt det söta hållet men för den som gillar mörk choklad och en mastig chokladsmak rekommenderar jag helt klar William Curleys choklad. Betyg 6.5/10.

House Milk Chocolate

Jag sparade den här chokladbiten till sist eftersom jag tänkte att det inte går att misslyckas med mjölkchoklad. Vacker förpackning även här och den guldbeklädda chokladkakan gav mig känslan av att öppna en Willy Wonka-choklad vilket jag verkligen tyckte om. Fast kampen om att vara den snyggaste chokladen vinns ändå överlägset av havssalt- och karamellchokladen.

Tillbaka till smaken då. Ganska krämig med någon slags nötig underton. Av alla sorterna var det nog den här jag njöt mest av även om jag inte kan påstå att den slår en vanlig hederlig marabou mjölkchoklad. Det finns något distinkt brittiskt i alla sorterna vilket inte riktigt tilltalar mig även om det totala intrycket är mer än godkänt. Utseendemässigt måste dock en eloge ges. Att man äter med alla sinnena är någonting som Curley verkligen tagit fasta på (utom när det gällde cocos-chokladen). Betyg 8.5/10.

***

Sammanfattningsvis kan jag förstå varför Curleys choklad anses vara riktigt bra även om den inte riktigt föll mig i smaken alla gånger. Priset är dock en stor nackdel för mängden choklad man får. Min beställning gick på strax under 400 kronor vilket är väldigt mycket för den lilla mängd choklad man får. Hälften av priset var dock fraktkostnad eftersom beställningen kommer från Storbritannien. Jag beställer nog inte igen men om jag någon gång befinner mig i England skulle jag inte tveka att besöka Harrods där en av hans butiker finns och köpa mig något litet.

Å andra sidan så beställer personer dyra viner och whiskeyflaskor för enorma mängder pengar vilket får mig att tycka att en chokladälskare någon gång mycket väl kan få beställa och testa chokladen från en av världens mest uppskattade chokladtillverkare. Så gillar ni brittisk och mörk choklad slå till.

« »

1 kommentar till “Gästrecension: William Curley

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *